Tänk er en mening från en ful kärlekssång.

Jag vet inte vad jag skall skriva här.
Tar en "paus" som det så fint heter. Som det där reklamavbrottet som alla hatar, förutom att ingen hatar det.
Livspaus hade också varit skönt.
Ser fult ut när en sextonårig skriver det.
"livspaus"
- hur mycket erfarenhet av livet har jag liksom?

Det går neråt, oh yes. Hela huvudet, liksom trycks ned mot golvet. Jag sjunker ihop, känner igen allt så väl.
Ser tillbaka, minns, vill aldrig hamna där igen. Var stark för helvete. Vad är ditt problem?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback