Håll ut min vän, snart ser du solen igen
Till min ''ven''.
Jag vet att det är mörkt, men jag lovar, att det snart blir bättre.
Jag lovar att jag kommer finnas vid din sida, stötta dig, sitta i varje hörn med dig och hålla dig i handen tills spökena försvinner.
Jag lovar att inte lämna dig, lovar att göra dig glad när det inom dig inte tillåter dig att vara det, och jag kommer att säga emot när du försöker tala om för mig hur värdelös du är.
För du är en av de finaste människor jag känner. Du är en av de få solstrålarna som finns, och du lyser upp trots att det är svart inom dig.
Men kom ihåg, du behöver aldrig be om ursäkt, aldrig säga förlåt, aldrig få dåligt samvete.... du ska alltid be om hjälp. Jag har varit där, jag vet hur du känner, och jag hoppas att jag vet hur jag ska bete mig för att du inte ska må sämre.
Jag tycker om dig, massor, och du är SÅHÄR mycket värd att må bra igen. Sluta aldrig kämpa bara, det blir snart bättre.
Jag lovar<3
Kommentarer
Din ven säger:
Tårarna rinner när jag läser detta. Tårarna rinner för att du finns, för att du är så underbar och för att du förstår.
Tårarna rinner för att jag tycker om dig så förbannat mycket! Det är positiva tårar. Jag har svårt att gråta men du släpper ut det! Du hjälper mig att släppa ut monstret. Det är underbart att du finns, att vi hamnade i samma klass, att du är så grymt stark!
Jag kan inte tacka dig nog Oda!
Du är ljuset i mina dagar! Du är den som får mig att överhuvudtaget ta mig till skolan, att äta, att andas.
Kramkramkramkram världens finaste!
Svar:
Oda Cecilia
Trackback
